Un shy trip goes on...
Just nu sitter jag i en marklig liten stad mellan London och Bournemouth... Kan inte ens namnet pa den.. Chris mammas hus sitter vi dock i. Thats what i know! Vi hamnade her.. Det var tydligen sjuuukt mkt billigare att dra till Bournemouth i morrn bitti en ikvell so vi kor i morgon istellet. Men de ska tydligen finnas nagon feeeet klubb her precis breve som vi kan ga till senare.. So just nu sitter vi och forfestar med lite annat folk i ventan po att taxis ska komma hit. Soft.
Gardagen var helt flippat.. Vi var po den storsta klubben jag sett i hela mitt liv. Dansgolvet var som en fucking fotbollsplan.. Helt insane. Vi dansade oss svettiga, shottade oss softa och hade sedan en grym kvell tillsammans.. helt kunglig kvell faktiskt!
jag saknar en person back home. bara en dock. personen i fraga ler fatta sjelv...
Ni far ursakta dalig uppdatering samt SJUKT icke velskriva inlegg men de blir lett sa...
hoppas sverige mar bra. jag mar bra...
puss!
ENGLAND!
So i arrived yesterday and Matt and Chris met me up at the airport.. They took me to the closest cheapest pub.. Next to Matts house. We had a couple of beers and talked about memories past and stuff like that.. and then we decided to go to sleep...so we would have full power today. Because today we are going out in Watford.. Watford is a 15 minute drive from London and it is suppose to be a GREAT partytown... so its going to be fun!
And tomorrow we are off to Bournemouth where Chris has a biiig apartment/flat with some friends... So tomorrow we are going to party there. They say that Bournmouth is the best partytown in England. Students everywhere and cheap alcohol so im really excited.. And Wendesday is going be sober.. We will see a movie or something like that.. Getting our powers together so we are fit and on a 100% party mode in thursday...because thurseday is fucking NEW YEARS EVE!
Well, guess im out now. Talk to you soon again.. Or do you maybe prefer me writing in Swedish (without the 3 last letters in the alfabet) instead of my half crapy english?? Up to you guys! Well?
Bye for now
London baby!
Ciao
Annandag Jul.
Jag ska inte förneka att det känns sådär halvt onice att åka utan att ha hunnit fixa ett nytt jobb. Det känns som att jag bara sticker ifrån mina problem lite grann och att jag sen kommer komma hem och må sämre än någonsin.. Arbetslös, trasig och självmordsbenägen typ.. Men jaja, blir det så får jag väl leva med det då. Man lever bara en gång och jag vill fan ha kul så länge jag kan! Man ångrar bara sakerna man aldrig gjorde! Jag har ändå sökt en del jobb, fixat lite intervjuer till Januari och så.. Så något borde jag väl hitta kan man tycka.
Om någon har något förslag, tips, erbjudande eller liknande angående jobb så hojta bara till! :)
Dubbelmoral?
Gårdagen.
Shotta Jäger; Check!
Shotta Sambuca; Check!
Prova nya klubben "Members Only"; Check!
Göra Nype; Check!
Spy; Check! (Dock första gången på åratal bör tilläggas)
Ligga; Kanske..
Vad gillar ni gårdagens outfit btw?
Stor omväxling på statusuppdateringarna såhär dagen efter:
Ready to party!
SKÅL!
Wow!
"Du har världens finaste lenaste hår. Du har ett helt underbart leende. Dina ögon är dom vackraste som finns och hela du speglas verkligen i dom. Du är rolig. Du är vacker. Du är snäll. Du får en att må bra. Du har det. Varför är jag så svag för dig?
En sak som är konstig är att det bara är dig jag säger sånt här till. Du skulle kunna trycka ner mig så sjukt, på något sätt är du en jag aldrig skulle få och därför bryr jag mig så sjukt mycket om vad du tycker...
Du skulle kunna få mig så sjukt lätt Nemo.
Jag är lite sån att när jag vet att jag inte kan få någon, gör jag allt för att få honom.. Jag skulle fan döda för dig. Du har allt och du är allt. Du är allt jag kan drömma om och att få säga till någon och visa att du var min hade gjort mig så jävla stolt, men det är ju bara i mina drömmar. Jag är på tok för ärlig mot dig.. Det var faktiskt inte meningen att du skulle få veta detta..
Känns mest som att jag är pinsam som säger detta till dig. I mina ögon är du en 10a och jag är en 2a. Du har och är verkligen allt i mina ögon. Jag skulle göra allt för dig Nemo.. Du borde inte veta detta. Ingen i hela världen kan få mig så lätt som du.
Allt detta är sant.. Jag gillar inte ens mörkhåriga men dig kan jag dö för och jag fattar inte det..Det finns ingen som har det som du har. Kan du slå mig och säga att jag ska sluta drömma?
Att vara med dig är så högt man kan komma för mig. Hade du funnits en timme bort hade jag lätt åkt till dig varje natt. Vi är soulmates i mina ögon, även fast vi inte är det i dina...
Jag menade varenda ord av vad jag sagt."
This and that.
Sen var jag förbi forex och växlade cash aswell.. Nu har jag en sån där fin gul liten påse med English pounds i :) Jag måste fan dock försöka vara ekonomisk därborta i England. Vi ska ju vara både i London och Bournemouth... för killarna jag besöker har lägenhet på båda ställena. Dock ska de vara typ 10 ggr dyrare i London än i Bournemouth så jag hoppas vi hänger mycket mer i de sistnämnda. Plus att det tydligen också ska vara värsta partygalna studentstaden.. Så det kan nog bli jääävligt skoj där! :) Fast man kanske ändå vill vara i London på Nyårsafton? Jaja, we´ll see about that :)
Idag är det Juldagen = Årets största utgångsdag. Förstår dock inte vem som kom på det. Vad är grejen liksom? Vem bestämde att Juldagen skulle vara årets utgångsdag numero 1? Jaja, whatever.. Man får väl ta på sig partybyxorna och vingla ut i snöstormen och göra sin grej ikväll då :) Funderar dock på att gå i tomte-dräkt rakt av :) Den röda jag hade när jag och brorsan var utklädda på Julafton... Tror det isf kan bli en succé!
Nu blir det tvätta, duscha och äta mat.. Sen ska jag vrålsjunga BSB hela eftermiddagen :)
Vart man drar ikväll? Behöver jag ens nämna det?
Nype. Of course.
Stor musik!
Lugna mästerverk som Ellegi, Om du lämnade mig nu, Kom Änglar och Du får mig.
Sen dom lite poppigare alldeles fantastiska Åt samma håll, Jag vill gå hem med dig och Hum hum från Humlegården.
Alltså.. Vilka jävla låtar! Jag sitter här med mamma och bara lyssnar som i trans. Det är så bra. Så vackert. Fy fan.. Hur kan man ha missat detta?
Deppigt då bara att min personliga favorit "Du får mig" inte finns på youtube.. =/ Så ni får nöja er med två andra nästan lika fantastiska låtar:
Från mig till er alla:
Detta är jag och min lillbror Natan precis innan vi idag gick ut i Högdalen Centrum för att sprida julstämning. Vi gick runt överallt till alkisar, hemlösa men även andra "vanliga" människor och önskade alla God Jul.. Vi gick bara runt och skrockade glatt som tomtar ska göra. Vi ville få ut ett fint budskap. Få ut lite glädje och lättsamhet i detta annars ganska spända och deppiga samhälle. Med våra fina juldräkter på. Det var årets goda julgärning från oss :)
Ta hand om era älskade nu under dessa dagar. Värm dom. Skäm bort dom. Krama dom. Ge dom massvis med kärlek och omtanke. Ge de människor som ni verkligen tycker om riktigt mycket komplimanger. Förklara för dom hur bra dom är och hur mycket dom faktiskt betyder för er. Skratta ihop. Spela spel ihop. Ät god mat ihop. Visa er familj och era närmsta att dom verkligen betyder mycket för er.. Så garanterar jag er att ni kommer få en riktigt God Jul. Det är nämligen precis det som jag ska försöka göra nu. Idag.
Yours truly
Nemo Hedén
December 22th.
More gifts from parents <3
I morgon är sista dagen på jobbet. Det känns ärligt talat helt jävla sjukt och som jag nämnt hundra gånger tidigare otroligt vemodigt.. Vi kommer att vara 6 vuxna på 10 barn.. Ja, det säger väl allt. Jag undrar varför jag egentligen ska vara där i morgon. Känns fett ovärt med så många vuxna på så få barn.. Men men.. Det kan väl ändå vara schysst att få säga hej då till de människor i personalen som jag ändå anser förtjäna ett farväl från mig...
Dagen i ära blev ganska identiskt med gårdagen. Mycket presenter. Mycket jobbiga farväl. Fan alltså.. Att man utsätter sig för sånt här. Jag borde egentligen bara bara tagit ut alla mina semesterdagar och skitit i sista tiden på förskolan.. Men å andra sidan känns det rätt schysst att få säga hej då till alla underbara familjer.. Plus att jag nu kommer få ut mina semesterdagar i cash istället på min sista lön. Sweet. Och om inte annat SJUKT välbehövligt.. För jag kommer ju inte precis vara snuskigt rik framöver kan man ju milt sagt uttrycka det... Until i find a new job menar jag...
Min 16åriga lillebror och jag under pappas födelsdagsfirande i Fredags. Ja, ni behöver inte påpekar att han ser gammal ut... Alla säger det redan. Fan, stackarn fick ju inte ens åka med reducerad pris på pendeltåget för några veckor sedan! Snubben i kassan bara skrattade åt honom när brorsan frågade hur man köper en SMS-biljett till reducerat pris... Sjukt, jag vet. Och fan lite diskriminerande och kränkande när man tänker efter! Men jaja... Han får väl raka av sig pollisarna om han vill se ung ut igen! No offense till honom - As a mather of fact tkr jag att dom passar honom och hans stil fett bra... Det är han liksom! Men om han vill åka med reducerat pris menar jag ;-)
I morgon ska jag även köpa årets julklappar.. Men denna jul blir inte direkt som tidigare jular. Vi har nämligen julklappsbojkott inom familjen. Pga tid, lust och för vissa (jag) även pengarbrist.. Så vi ska istället köpa saker till oss själva, skriva rim på dom och lägga under granen. För att få en liten julklappsutdelning iaf... Så alla köper det dom själva vill ha och ger till sig själva.
Konstigt? Ja.
Bra och ekonomiskt? Ja, faktiskt. Think about it.
Så till mig själv så ska jag nog köpa ett par svarta fina utgångsskor, en mumsig parfym och ett Iphone-fodral. Det är typ de sakerna jag känner att jag önskar mig och behöver. Det blir min jul det... Så det så.
Ska även fika med Nikki i morgon. Ni vet hon teamleadern på jobbet jag överväger att prova i Januari. Säljarjobbet. Ska ha lite motivation-talk med henne. Hon ska få berätta vad allt handlar om och går ut på. Sen ska hon få peppa in mig i sälj-modet igen. Sen ska hon får ge mig 9 jul-kramar. Och om jag efter det känner mig taggad och laddad att prova hennes team - så hoppas jag på det. Om jag efter hennes lilla "kur" inte känner att det är något för mig... så skiter jag bara i det. As simple as that är det bara. Inga konstigheter. No strange things.
Innan jag signar ut ikväll vill jag bara bjuda på en äckligt bra låt:
Sleep tight folks!
Får andra göra så får väl jag också!
Ja...
Du heter:
Bill Nemo Hinke Hedén Gullström
Smeknamn:
Tycker ni det behövs när man heter Nemo?
Låt som när du är ledsen sörjer till:
Joshua Radin - Winter, Westlife - Have you ever been in love
Beroende av:
Öl, sex (på fyllan) och bekräftelse
Vad tror folk om dig:
Att jag är ytlig och en player.
Stämmer det:
Delvis ja, tyvärr.
Vad får du oftast komplimanger för:
Social förmåga, charm, ögon och humor.
Vad säger du för att imponera på någon:
Inte hur många jag legat med iaf.
Hur imponerar man på dig:
Är du kille så ska du vara sjuk i huvudet och vara extrem (bräcka mig helst) och därmed alltså få mig att skratta och bli impad av dig. Är du tjej så bör du vara modig, smart, ärlig, annorlunda samt vara sjukt positiv. Då impar du nog på mig.
Brukar du skratta för dig själv:
Ja, när jag har hjärndöda konversationer med Alex på msn, läser Emils blogg (ibland) eller kollar på South Park.
Vad står det i ditt senast inkomna SMS:
"Jag säger fuck you :)"
Var bor du:
Högdalen hos mamma. Fett, jag vet.
Trivs du där:
Ja. Faktiskt som fan. Skulle jag få välja så skulle jag alltid bo hos mamma eller iaf nära henne.
Äger du några converse:
Dom tillverkar inte 46+ storlekar... :(
Sprit, cider, vin eller öl:
Öl...Sambuca...Vitt vin + Sprite...
Brukar du bli för full:
Är Alice Bah solbränd?
Är du allergisk mot något:
Jantelagen.
Hur svarar du i mobilen:
"Aa?!"
Antal timmar sömn inatt:
För få som vanligt.. Skulle tippa 6 timmar.
Brukar du komma i tid:
Alltid. Det finns inget jag är så allergisk mot som folk som inte kommer i tid.
När mår du bra:
När jag får komplimanger. När jag super med mina bästa vänner. När jag vinner något.
När blev du fotad senast:
I helgen.
Hur känner du dig nu:
Panikångest.
Vanligaste färg på dina kläder:
Undre delen av kroppen? Färgglatt. Övre? Helfärgat.
Vad tycker du om fötter:
Konstigaste frågan jag fått.
Vad saknar du:
Sunny Beach och alla människor därifrån..
Hade du en bra kväll igår:
Actually yes! Potatissallad, grillad kyckling + bra TV slår sällan fel.
Favorit dryck på morgonen:
Juice.
Rakar du benen:
De hade varit kul OM jag gjorde det. Eller kanske mest gay.
När brukar du oftast gå och lägga dig:
23-tiden..Försöka iaf..
Är du blyg:
Hahahahahahahaha
Sysslar du med någon idrott:
Fotboll och innebandy i 12 år.. Tyvärr har jag slutat med det. Av olika anledningar..
Tror du på kärlek vid första ögonkastet:
Nej
Har du spytt offentligt:
Ja, men jag spyr jävligt sällan faktiskt.
Vad skulle du göra om du vore tjej för en dag:
Onanera och ha sex! Som en galning!
Är du nöjd med ditt liv:
Nej.
Är du bortskämd:
Återigen; hahahahahaha
Vad gör du i morgon:
Sista dagen någonsin på mitt livs hittils bästa och roligaste arbetsplats.
Vilken kändis tycker du är en bra förebild:
Will Smith. Martin Stenmarck.
Vad längtar du till:
London den 26e Dec. Annars? Sommaren...
Har du bra vänner och äkta vänskap:
Ja.
Vad använder du för schampo:
Det som finns.
Hur gammal är du:
Jag är 22 år.
Tycker du om någon just nu:
Ja, jag gör ju det..
Gröna eller röda äpplen:
Gröna!
Gillar du golf:
Avskyr.
Vilken tid gick du upp idag:
07.20
Har du sovit i din egen säng inatt:
Nej. Lillsyrrans. Inte med henne dock... :)
Har du strumpor på dig nu:
Ja. Bra fråga återigen.
Är det okej att gråta:
Ja, verkligen. Jag tror det är väldigt nyttigt.
När grät du senast:
Idag på jobbet när jag kramade och fick en present av en förälder.
Vad skulle du göra om du vann en miljon:
Köpa en feeeeet låååånga resa för hela min familj och mina närmsta vänner. Typ Hawaii.
Bär du glasögon eller linser:
Nej. Har perfekt syn.
Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder:
Nej men oftast båda snyggare och mycket bättre kvalité.
Har du piercing:
Ja, vänster öra. Jag har dock haft i både tungan, läppen och ögonbrynet.. Samt i andra örat.
Vill du gifta dig:
Jag tror det. Om jag någonsin finner den som verkligen känns som "the one"
Vill du ha barn:
Ja! Här är "the one"-issuen inte lika relevant dock...
Solar du ofta:
Varannan Torsdag.
Är du bra på att laga mat:
Bättre än genomsnittet skulle jag nog säga. Just lagar jag exempelvis Makaroner, Korv och stekt ägg. Imponerande va?
Är du flygrädd:
Jag hatar när man lyfter...annars så ere rätt lugnt.
Hur vig är du:
Super-jätte-NEJ! INTE vig.
Är du musikalisk:
Det skulle jag vilja säga, ja.
Vad dricker du helst när du är törstig:
Coca Cola och färskpressad juice.
Vilken är din favoritglass:
Sundborn.
Tror du på ett liv efter döden?
Ja. Eller jag hoppas iaf. Hoppas innerligt.
Tycker du om sushi?
Aldrig smakat...
Vad äter du helst när du ser på film:
Apelsinkrokant eller Pizza.
Har du tandläkarskräck?
Nej.
Är du morgon- eller kvällsmänniska:
Festmänniska.
Vilken ögonfärg har du:
Blå.
Har du någon gång gråtit dig till sömns:
Ja. Flera ggr.
Biter du på naglarna:
Ja. Tyvärr. Sexicgt va?
Röker du:
Hatar allt som har med nikotin att göra.
Hur ofta tränar/motionerar du:
Aldrig längre.. Jag vet, suck.. :(
Senaste låt du hörde:
Necro - Who´s your daddy?
Closing a chapter. Starting a new?
Som jag skrev i inlägget innan så var dagen i ära förjävla jobbig. Många kramar. Många tårar. Jag tog även emot några julklappar/avskedspresenter från en del föräldrar:
Jag tänker inte gå vidare med någonting. Det finns varken ork, lust eller motivation att stämma någon... Att kontakta någon arbetsdomstol. Jag orkar helt enkelt inget krig. Jag orkar inte den här skiten mer. Det är slut nu. Jag får helt enkelt acceptera det faktum att min tid på den förskolan nu är över.. Om nu inte namninsamlingen mot all förmodan skulle påverka chefernas beslut. Men det tvivlar jag väldigt starkt på. Det är med sorg, ilska och otroligt mkt vemod som jag nu sakta men säkert på allvar börjar inse detta.
Jag var förbi E igår kväll. Vi pratade ut. Om allt. Jag sov där. En sista kväll ihop. Det är dock över nu. På riktigt. Vi är båda överrens om att det är det bästa för oss båda. Av många olika anledningar som jag dock varken orkar eller bör gå in på här i bloggen... Vi tycker om varann mycket..Absolut.. Men ibland räcker det dessvärre inte med att bara tycka om varann. Ibland krävs det så jävla mkt mer.. Sorgligt men sant. Tack för den här tiden E. Du är grym.
Riktig tung tid just nu. Jag står mer tomhänt än någonsin. Jag bor hos min mamma. Jag blir arbetslös i övermorgon. Jag känner mig helt plötsligt bara så sjukt misslyckad och ensam. Så liten. Jag är 22 år och står här - Med ingenting. Jag har ingenting. Inte ens någon. Fy fan vad självömkande jag låter nu.. Men vadå, det är ju fan sant. Fy fan.
Något måste ske.
Monday
Skriver mer angående det hela senare... Nu? Några "How i met your mother"-avsnitt samt grillad kyckling och potatissallad :) Vardagslyx för den snart arbetslöse...
Wopa!
Om 7 dagar...
Starkaste vinnarlåten på iaf ett par år?
Hammarby IF.
Förresten! REST IN PEACE BRITTANY MURPHY!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6322529.ab
Lika som bär?
Främst då Johnny Depp i sina yngre dagar. Fett lika drag. Kindbenen. Och sen han har ju extrem lik röst med Zack Braff. Röst och stil. Titta bara på ett avsnitt av både "How i met your mother" och "Scrubs" så förstår ni..
I övrigt? Ja, vad säger man? Jag har nu sett dom sex första avsnitten av serien och jag kan ju inte precis påstå att jag är besviken. Det är kvalité rakt igenom. Samma anda som Vänner och Scrubs men kanske inte riktigt samma klass.. Men men! Ändå fett underhållande!
Precis hemkommen från ICA. Coca Cola och OST&LÖK-hjärtan skall förtäras härnäst! Samtidigt som jag färgar håret mööörkt. Mörk mörk brunt. Brukar försöka färga någon gång i månaden så det inte blir ojämnt och flammigt :) Och då passar det alltid bäst att göra det direkt efter man klippt sig.. Smart va? Och framförallt intressant för er kan jag tänka mig? Ja, tänkte väl det! :)
Nu ska jag se sex avsnitt till while i´m färging my hår!
Sexiga Sorgliga Söndag.
INGEN ANING!
Eftersom jag bara varit förälskad i tre tv-serier i mitt liv (Vänner, South Park & Scrubs) så tänkte jag ge en ny serie en chans idag. Jag ser här hemma att säsong ett av "How i met your mother" ligger i vardagsrummet... Förmodligen lillsyrran som skaffat/lånat den av någon. Jag har hört mycket gott om den serien. Så nu ska jag fan ge skiten en chans! Någon som sett den? Är den kunglig? Har för mig att Emil sagt att den är jävligt bra.. Och han brukar ha bra smak när det kommer till TV-serier.. Då han också älskar South Park, Vänner och Scrubs :)
Så nu kör vi! "How i met your mother"-maraton coming up!
Pappa - Humor sedan 1988.
Mamma tappar hakan. Hon får en chock. Hon finner inte ord. Såklart.
Men vad hade busiga pappa gjort? Han hade bakat negerbollar och lagt halva smeten i en blöja.. För att spela mamma ett spratt. Höhö. Lustigkurre min far var back in the days.
Jag tycker inte det är jättenice att jag konstant har påsar under ögonen. Vad beror sånt på? Sömnbrist? Eller bara på allmänt osunt levende? Någon som vet? Snyggt är det ju då inte iaf. Där är vi fan överrens. Annars är jag nyklippt som ni ser. Håret blev väl iaf helt okej? Pallade inte göra några radikala förändringar. Jämnade bara till de lite och tunnade ut. Kände att det räckte.
Nu blir det Fifa och förfest hos Johan och sen hemmafest hos Li!
Rebirth.
Fredag. En öl?
Ni har väl förresten inte missat den? Låten? Ja, ni vet!? Låten som alla hiphopälskare pratar om! Den där fullständigt äckligt jävla idiot-citron-bra nya Lil Wayne & Eminem-duetten! Låt mig bjuda på den.. Eftersom jag är en sådan nobel trevlig gentleman. Vasssshhheeguuuda:
Vet ni vad jag kom att tänka på idag? Jag blir både irriterad och lite konfundersam när 17åringar skriver "utgång ikväll" som sina facebookstatusar. För visst känns det lite fel? För dom ska ju egentligen inte ut. Dom ska på någon fattig fjårtishemmafest i fittja. Dom ska inte på krogen. Får man kalla det utgång om man inte ska ut på krogen? Jag tycker inte det. Kan vi inte komma överrens om det? Krogen = Utgång. Okej? Bra.
Jag träffade Li igår. Min personliga frissör men även en god vän. Fan, alltså.. Jag hade glömt bort hur jävla bra hon är. Hon är så enkel att ha o göra med. Först klippte hon mig.. Sen pratade vi. Vi skrattade, kollade på vänner och åt Pizza. Vi hade allmänt trevligt liksom. Så jävla skön brud bara. Inga konstigheter. Man kan verkligen vara sig själv med henne. Hon dömer inte liksom. En bra tjej helt enkelt. Och bra frissör ;-)
Idag är det förresten Fredag va? Ja, det var ju trevligt. Jag är ny på 4 olika sätt idag. Nyklippt. Nyrakad. Nysolariumad. Nyhårfärgad. Goda förutsättningar för att se hyfsat anständig ut denna helg med andra ord. Ja fan, det känns lite som min plikt efter den fruktansvärda bilden i Expressen. Länge sedan jag kände mig så ful som när jag såg den. Illa illa. Såg ut som en gammal avdankad, tjock, trött, bakfull och självmordsbenägen pedofil typ. Halvt osmickrande. Det känns inte rätt. Jag kan ju vara rätt snygg... Eller iaf lite lite snygg. Det är det som är grejen! Titta på dessa bilder som togs i förregår tex:
Inte jätteful iaf? En typ 5:a från 1-10 kanske? Kanske en 6:a? Mjaa...Nåväl. Vet ni vad jag såg när jag solade solarium förresten? Två tjejer som var inne precis före mig. Det var väl inge mer med det tänker ni.. Men vänta bara! Det anmärkningvärda var att dessa två tjejer var mörkhyade. Ja. Två mörkhyade tjejer solade alltså solarium innan mig. Jag vill inte vara fientlig eller fördomsfull eller så men varför solar en mörkhyad solarium? Kan dom ens göra det? Blir det någon effekt på dom? Det är väl typ som att Eminem skulle ta raplektioner? Som att Leo skulle göra penisförlängning? Som att Snygg-Emma skulle operera sin rumpa snyggare? Som att Emil skulle ta en bloggkurs?
Precis. Fullständigt ologiskt och onödigt.
Neverending war.
Fortsätt gärna att skriva på namninsamlingen som ni finner HÄR! Tipsa gärna andra om den också genom era bloggar, facebooksidor och på annat sätt. All hjälp och reklam uppskattas hjärtligt! TACK <3
Min chef ringde mig idag. Ja hör och häpna! Efter typ 10 dagar total tystnad i sin bunker vågade strutsen till slut ta huvudet ur sanden. Wow! Hon ringde på förmiddagen. Hon lät så ynklig, svag och liten. Helt annorlunda gentemot sin sedvanliga mäktiga pondusfyllda stämma. Hon frågade om jag fortfarande var intresserad av min barnskötarutbildning... Min första känsla var total chock men också glädje. Jag blev så jävla paff. Jag blev så jävla förvånad. Men ändå sjukt glad. Lycka! Triumf! Jag kände en smak av vinst. En smak av återupprättelse. En smak av rättvisa. Jag sa självklart JA! Hon sa att hon skulle ringa upp.
Jag gick sedan runt smått upprymd. Jag var ju självklart glad. Jag gick runt i tron om att jag nu skulle få stanna på jobbet. Jag gick runt fylld av glädje och kramade barn till höger och vänster! Jag gick runt i tron om att föräldrarnas påtryckningar och kritik trots allt till slut hade påverkat chefen och att hon nu äntligen ändrat sig. Hon hade krypit till korset. Hon hade kommit till insikt med sitt felande och sina misstag. Jag skulle få stanna!! VICTORY!
Så ringde hon igen. Och det var nog det i särklass märkligaste samtal jag fått i mitt liv. Jag förstod ingenting. Hon lät helt skum. Helt lam. Hon pratade om någon barnskötarutbildning jag skulle få gå i stan på distans. Hon nämnde ingenting om hur pass omfattande den var, om jag skulle jobba vid sidan om, om jag skulle få lön eller någonting. Hon la fram det som om att hon kämpat som faaaan för min skull för att jag skulle få komma in på denna utbildning. Att det var världens BIG DEAL liksom. Att jag borde vara sjukt tacksam typ... Allt lät bara jävligt skumt och märkligt. Sen avslutade hon med att jag skulle återkomma till henne när jag visste om jag ville ha den eller inte. Ha vad liksom? Så jag mailade henne istället. Frågade vad fasen allt handlade om. Hon skulle maila tillbaka när hon hade lite mer kött på benen. När hon själv visste vad hon erbjöd mig. Det är nog bäst för henne. För det där lät allt annat än normalt..
Jag fick dock sedan höra att utbildningen hon erbjöd mig inte var en sån med jobb vid sidan om. Det var inte alls som den förra utbildningen hon erbjöd mig.. Dett var något helt annorlunda.. Hon erbjöd mig inte fortsatt jobb heller alltså.. Och ingen lön under pågående utbildning heller (Som jag skulle fått på den förra).. Så då gick det upp för mig. Då blev allt så klart.. Hon gör/gjorde ju bara detta för att få sin rygg fri. Hon vet att hon skickat ut ett månadsbrev tidigare i vinter där det stod "Vi är glada och stolta över att skicka Nemo på utbildning som mynnar ut i fast anställning bla bla bla". Hon vet att jag kan använda det emot henne. Hon vet att hon gjort så jävla mkt fel och brytit mot så jävla mkt regler å lagar.. Så hon måste fixa nån slags utbildning till mig... För att ha sin rygg fri. Förstår ni? Så hon gör bara detta pga det... Så jävla fattigt, lågt och pinsamt beteende..
Mer föräldrar har dessutom mailat henne. Och vad svarar hon till dom? Jo, hon svarar att min uppsägning beror på arbetsbrist. Anställningsstop. Jaså? Så pass? Hur kommer det sig då att annan personal på förskolan samt på den andra förskolan som hon är chef på ska gå på samma utbildning? Är det inte anställningsstop för dom eller? Arbetsbristen gäller bara för mig eller? SÅ JÄVLA MYCKET BULLSHIT I HELA DEN HÄR STORYN SÅ ATT JAG FAN TROR MINA ÖRON RAMLAR AV SNART!
Dom ska fan inte tro att dom först kan ta mina barn ifrån mig och sen skicka mig på nån ny 1000 gånger sämre fattig jävla pissutbildning! Istället för att jag, som de va sagt från början, skulle få gå en fiiiin lyxutbildning samtidigt som jag var jobbade 4 dagar i veckan hos mina fina barn + att jag skulle få ut full lön. Vad hände med den drömdealen liksom? Ska jag nu helt plötsligt vara nöjd med detta skämt till deal som dom nu försöker ge mig?
Ehh..Nej tack va?! Jävla skämt!
Så vad gör jag nu då?
Jag mailade förstås förskolechefen samt den stora kommunchefen:
Hej mina damer.
Så jag ska alltså acceptera en, i mina ögon, 100 gånger sämre utbildning bara för att du ska få ha ryggen fri gentemot lagen? Du vet likväl som jag att du bara erbjuder mig detta för att få ryggen fri. Du och ni är livrädda just nu eftersom ni vet att ni gjort jävligt mycket fel och snedsteg i allt detta.
Du lovade mig den ordinarie utbildningen och det har jag på papper i form av ett månadsbrev som du skickade ut till föräldrarna. Och det skulle jag kunna använda om jag pratade med Arbetsdomstolen eller stämde dig/er eller vad som helst. Det vet du också.
Varför ska jag då gå med på en utbildning som är mycket mindre gynnsam för mig än den du erbjöd tidigare? Här får jag helt plötsligt ingen lön längre medans jag pluggar. Här får jag helt plötsligt inte jobba med mina barn på Dalstugan längre. Här får jag helt plötsligt ingen garanti alls för fast anställning i framtiden...
Nej du. Tack men nej tack. Jag tänker inte ta denna utbildning.
Det kunde varit så enkelt. Du kunde bara gett mig en varning om du nu tyckte bloggen var så obscen och sen låtit mig jobba vidare på min avdelning så hade detta aldrig skett. Du kunde till och med bett mig att ta bort bloggen så hade jag gjort det.. Du kunde också pratat med mig innan jag snackade med tidningarna så hade detta aldrig skett. Jag sökte dig på din mobil och pratade in på din svarare men du ringde inte tillbaka... Nu hotar föräldrar med att ta bort sina barn från förskolan pga allt detta. Jag hörde de senaste idag hur en pappa på allvar vill ta bort sin son pga hur du skött detta. Är det så du vill ha det? Och fler tidningar och andra journalister har ringt idag.. Ska jag prata med dom med tycker du?
För sluta säg att det beror på arbetsbrist. Sluta klaga på anställningsstop. För det vet du likväl som jag att det är bullshit. Det nämnde du ens aldrig när du tog in mig där i personalrummet för att berätta att jag skulle byta arbetsplats. Du nämnde aldrig någonting om det. Du nämnde bara min blogg, den offentliga sektorn och förtroende hos föräldrar och bla bla bla.. Arbetsbristen och den skiten är bara något ni i ren desperation tagit till för att ni VET att blogg-grejen inte håller som argument att "sparka" någon från sitt jobb. Det vet ALLA. Det är bara ni som var för dåligt pålästa för att förstå det från början.
Hade ni skickat "person 1" och "person 2" på utbildning om det var sån hysterisk arbetsbrist och anställningsstop? Var det bara en slump att jag var den av oss tre som fick sin utbildning indragen? Det hade inget ALLS att göra med bloggen? Näheee...TROLIGT!
Jag behöver ingen jävla utbildning. Det är egentligen inte det de handlar om för min del. Det är det att jag tycker inte det är rättvist mot barnen att jag slits bort från dom. Dom behöver mig precis som jag behöver dom. Jag är den enda som jobbade heltid hos dom i höst. Jag är grabbarnas trygghet. Tjejernas också. Föräldrarna påpekar det dagligen. Jag är fan den enda killen på förskolan! Jag och grabbarna är ett gäng! Och att du nu tar bort mig från dom och Dalstugan för en anledning som föräldrarna sen nu i efterhand hyllat mig för - Min blogg! Ja, det borde väl till och med ni se som ganska komiskt??
Så hur ska ni ha det? Får jag jobba vidare på min avdelning eller ska jag ta detta vidare?
Bollen ligger hos er nu.
Ska bli GANSKA intressant att se responsen på detta...
Expressen...
Jag må SE UT som ett peddo på bilden men hur fan skulle jag kunna veta att Expressen skulle ringa och sen komma och fota massa? Hade jag vetat det så hade jag fan både rakat mig och sen fixat mig så jag hade blivit LITE anständig för ögat iaf! Och sen att dom tjatade som idioter om att jag skulle se så jävla bitter och arg jag bara kunde! Då blev det till slut bara spänt, jobbigt, krystat och obekvämt... haha.. Men jaja, nu fick det bli såhär.. Nemo raw ugly uncut :)
I samma veva startar även föräldrarna på förskolan en namninsamling för att jag ska få fortsätta på förskolan. Denna namninsamling finner ni HÄR!
Jag räknar kärleksfullt med att samtliga av mina vänner, bekanta och övriga läsare bjuder på just sin underskrift här. Jag hoppas och önskar samtidigt att ni även gör reklam för denna sida till övriga världen. Bjud gärna på denna länk på er facebooksidor eller på er blogg.. All hjälp uppskattas självklart!
Om jag någon gång ska be er läsare om en tjänst så är det fan nu <3
Väntan, Ångest, Stefan, Humor och ett önskemål.
Egentligen ville jag ALDRIG uppdatera bloggen igen efter mitt fullständigt knäckande inlägg igår angående hela situationen, förskolan, cheferna, kommunen och allt. Jag kände att där satte jag verkligen huvudet på spiken! Där ägde jag dom fullständigt. Men men.. Vad hjälper det egentligen? Jag är fortfarande arbetslös om 11 dagar.. Men jaja, Nå väl! Måste ju hålla bloggen hyfsat aktiv även i dessa dystra märkliga kaostider!
Vet ni vad jag älskar? Eller ja, vet ni vad jag är fullständigt beroende av? Känslan av att det händer saker. Känslan av att se fram emot något. Det är fan oslagbart. När man får längta lite. Brinna lite. Jag är beroende av att saker händer runt omkring mig. Det får helst hända saker hela jävla tiden. Aldrig vill jag vara ensam. Aldrig vill jag sitta still. Aldrig vill jag egentligen sova. Det går nog hand i hand med att jag inte kan säga nej till folk när dom frågar om vi ska göra något. Det kan handla om bio, utgång, road trip eller någon annan spontan aktivitet. Har jag ekonomisk möjlighet så gör jag det. Har jag det inte så löser jag det - Och gör det ändå. Det är så jag funkar. Hur ohälsosamt det nu än låter.
Denna vecka då? Idag blir det först bio med pappsen. Min födelsedagspresent till honom då han fyller 49 år på Fredag. "The Informant" bokade jag biljetter till efter mycket om och men. Någon ny kritikerrosad dramakomedi med Matt Damon. Det blir nog bra det där. Sen efter det sticker jag hem till E för umgänge och mys.
Imorgon? Stefan Sundström & Miss Li-konsert på Cirkus. Jag messade Steffe igår och han satte upp "Nemo+1" på gästlistan. Sweet. Biljetterna kotar ju egentligen 300 kr så det är ju rätt soft. Synd bara att jag inte känner någon som diggar Steffe.. Förutom typ mamma.. Så jag får helt enkelt ta med någon random. Någon som är sugen där ute? Var inte blyga isf! Säg till! I värsta fall får jag ta med mammas kompis som gillar honom... Men och andra sidan, palla gå på konsert med en random okänd kvinna. Haha. :) Småläskigt ju. Går ju alla dagar i veckan hellre med ett bloggfan eller en vän :) Så? Anyone?
Vet ni vad jag ska göra nu? Jag ska göra er en liten tjänst. Jag ska visa er ett av de överlägset allra roligaste youtubeklippen som skapats. Jag vet att jag laddat upp det här i bloggen tidigare... typ för ett drygt halvår sedan.. men jag såg det igen här om dagen och jag var bara tvungen att ladda upp det igen. Skrattar ni inte åt detta så är ni totalt humorbefriande. Och det kan ni fan inte säga emot. Jag skrattar högt åt det varenda gång jag ser det. Detta ÄR humor:
Avslutar med en fråga till er. Eller snarare en begäran. Eller låt oss bara kalla det ett blygt kärleksfullt litet önskemål. Kan någon liten fin god människa där ute hjälpa mig med att göra min blogg snygg? Någon av alla mina typ 300 läsare borde väl ändå sitta på hyfsade html-kunskaper? Man kan tycka det iaf! För faaan! Kliv fram nu människor! Adda mig på msn eller facebook eller skriv bara en kommentar här om ni är intresserade! Eller vad fan som helst. VISA ER! Hjälp mig bara!! För vadå, ärligt talat, tycker ni att bloggen är snygg som den är just nu eller? va va va? Nej just det! Så kliv fram nu! Den som hjälper mig skriver jag ett lååångt vaaackert hedersinlägg om som tack! Jag kräver inte mycket.. Bara någon simpel, mörk och stilren look..Med lite heta bilder på mig.. Så blire skiiiitabraaa!
Tack på förhand!
It´s on.
Artikeln i "Mitt i Värmdö" blev lite sisådär kan jag tycka. Den finner ni på sida 4 HÄR! Ganska liten och lite halvlam va? Då tycker jag isf att "Nacka Värmdö Posten" gjorde ett bättre jobb. Där fick jag även vara på första sidan av tidningen också. Respekt. Om ni inte fick hem tidningen så finner ni deras artikel här:
http://www.nvp.se/Varmdo/Varmdo/Barnskotare-far-sluta-pa-grund-av-sin-blogg/
Vad säger man egentligen? Tragikomik är väl de ordet som beskriver det hela bäst. Chefen säger till mig att min indragna fasta anställning/utbildning beror på min blogg.. Men till pressen säger alla chefer och kommunfolk att det beror på arbetsbrist. Att dom inte ens hört något om någon blogg. Detta är alltså människor som jag själv pratat med i telefon som sagt åt mig att skälet jag får gå är min blogg... Snyggt? Sen har jag dessutom pratat in på chefens telefonsvarare för en vecka sedan och sagt att pressen kontaktat mig och att hon både för sin egen och förskolans skull borde kontakta mig. Det gjorde jag alltså innan jag tackade ja till journalisterna.. För att liksom varna henne. I hopp och tron om tat vi skulle kunna prata om detta och lösa det istället för att dra in media.. Men hon hörde aldrig av sig. Faktum är att hon inte ens dykt upp på förskolan på över en vecka nu. Hon kör strutstricket. Huvudet ner i sanden bara. Modigt. Snyggt även det?
Det är så patetiskt så jag fan inte finner ord. Värmdö Kommun liksom. Vad sysslar dom med? Varför kan dom inte stå för någonting? Hur ynkliga kan dom bli? Självklart är det för att dom insett att blogg-grejen inte är ett giltigt skäl att ta tillbaka det som dom erbjudit mig. Utbildningen och den fasta anställningen. Så istället skyller dom på arbetsbrist i kommunen. Men vadå, vänta lite nu... Hur kommer det sig då att dom erbjöd mig denna fasta anställning och utbildning bara för ett par tre veckor sedan? När de då rådde sådan fruuuktansvärd arbetsbrist i kommunen då? Men då! Det går väl inte riktigt ihop...Återigen...Snyggt?
Uppenbarligen måste jag gjort ett jävligt bra jobb på förskolan.. med tanke på att jag faktiskt till en början blev erbjuden denna utbildning/fasta anställning... Är det inte då ganska eller rättare sagt JÄVLIGT komiskt att jag sedan då får "sparken" från jobbet pga en sak som en handfull föräldrar nu i efterhand visat sig hylla och beundra mig för? Ja..precis..
Min blogg.
Ett av alla mail jag fått från föräldrar:
Måndagstankar.
Luciafirande på förskolan idag. I princip samtliga barn och föräldrar var på plats. Det sjöngs, glöggades och lussebullades. Det var verkligen trevligt. Framförandet gick bra och många föräldrar kom fram efteråt och visade intresse, support och stöd ang vad som hänt.. Chefen lyste precis som väntat med sin frånvaro. Jag förstår inte hur länge hon ska hålla sig undan innan hon kliver fram och gör ett uttalande. Det är nu mer än en vecka sedan denna storm drog igång.. Och det enda hon visat sig på förskolan är typ en gång 10 minuter förra veckan. Jag tror att hon är rädd. Hon är säkert rädd, nervös och ganska nojjig. För nu börjar inte bara jag, utan också mååånga föräldrar bli ganska förbannade på hennes märkliga uppträdande och stil. Vi får se hur allt utvecklar sig. Vi får se vad Nacka Värmdö Posten & Mitt i Värmdö´s atiklar ger för repons. Dom borde komma ut nu i veckan. Intressant indeed.
Annars då? Pappa fyller år på Fredag. Han fyller 49 år. Det känns overkligt. Det känns som han var 39 år igår. Han ser ju fan ut som 39 år. Om ens det. Jag tänkte ta ut honom på bio i veckan som present. Någon som har nå filmtips?
Veckan i övrigt då? Alltså jag vet fan inte. Jag vill bara få tiden att gå nu egentligen. Jag vill att det ska bli den 27:e December så jag får sticka iväg till London och lämna detta värdelösa land och denna värdelösa vinter bakom mig ett tag. Vill bara koppla bort allt verkligen. Man märker att de senaste veckorna verkligen tagit på mig.. Då snackar jag främst psykiskt. Jag är jävligt depp. Hela tiden i princip. Allt känns så ovisst. Det jobbigaste med detta är ju verkligen att min plan gick i krash. Hela min struktur. Min framtid. Min "dröm". Jag gick verkligen från trygg, duktig, stabil och ganska lyckad till exakt ingenting. Back to square one. Förnedringen. Tomheten. Det är nog det som gör ondast i allt detta. Just därför man mår som man mår antar jag.
Någon som har ett jobb samt en bostad åt mig? Till Januari blir bra? Tackar på förhand.
Nej fan. Nu ska jag joina E i sängen. Hon går igenom samtliga av TV-tablåns alla meningslösa program. Lite av hennes favorit-vardags-syssla kan man säga utan att överdriva..
God natt brothers and sisters.
Be a part of my mind.
Om vi exempelvis säger att jag väljer mellan två tjejer som jag vet båda vill ha mig... Så anser jag att tjej 1 är den snyggare tjejen av de två. Men mina polare hävdar att tjej 2 är snyggare. Då tar jag tjej 2. Det är sant. Och ja, det säger väl allt liksom... Mina vänners ord väger tyngre än mina egna. Så jävla skev är jag. Så mycket bryr jag mig om vad andra tycker och tänker. Det är fan skadat.
Hade jag varit helt säker på mig själv och i mig själv så hade jag inte behövt höra sånt från andra. Då hade jag litat på mig själv och min egen åsikt. Men jag är sjuk när det kommer till sånt här. Så ynklig. Så osäker. Så liten. Det är fan extremt och ja...bara sorgligt och tragiskt.
En annan sak som också är helt sjuk är hur jag typ letar fel på tjejer jag är med. Jag är väldigt väldigt medveten om mig själv och att jag inte är någon pangkille. Det är typ det enda jag egentligen har. Självinsikt. Jag vet hur jag är. Jag vet vad jag är. Jag vet hur jag ser ut. Jag vet vilken klass jag tillhör.. Jag är nog snarare en strax under-medelkille.. Varken särskilt snygg eller ful. En 3-4:a från 1-10 liksom.. Kort sagt medioker liksom. Men ändå så letar jag fel på tjejer jag är med. Även om jag är med en i mina ögon vrålsnygg tjej. Jag söker lite anledningar på varför jag inte ska vara med dom. Vem är perfekt liksom? Hur kan jag göra så? Vem är jag att tro att jag kan ha rätt till de?
Kanske är det för att jag omedvetet är så himla säker på att dom bara KAN vara med mig om dom har massa svagheter. Jag kan helt enkelt inte leva med sanningen att en jävligt fin och bra tjej kan vilja vara med mig. Kanske är min självkänsla så totalt jävla bortblåst, trasig och rubbat att jag helt enkelt på fullaste allvar tror att alla tjejer som är med mig - är dåliga tjejer på ett eller annat sätt. Att dom har massa undangömda osynliga skelett begravda. Att dom bara är allmänt dåliga på något sätt eller fula. Eller att dom har någon baktanke med att vara med mig. Att dom är ute efter något. Utnyttja mig eller något... alternativt är mutade av mina polare (Ja. Vissa gånger har den tanken på allvar slagit mig också). Och allt detta måste ju bara bero på att jag rankar mig själv så himla lågt. Men shit alltså.. kan det verkligen vara så? Vore ju riktigt jävla skevt om det var så. Dock troligt att det kan vara så..
Så fort jag börjar bli lite seriösare med någon tjej blir det dessutom ännu värre.. Då letar jag verkligen fel. Då blir det så sjukt och uppenbart. Då vill jag verkligen hitta små svagheter som jag kan använda som skäl för att bryta upp allt. Varför ska jag bli seriös med en tjej liksom? Jag har ju redan fått henne! Jag har ju redan vunnit! Jag får panik.. Jag blir så rädd och osäker. Rädd för att känna efter förmodligen. Självklart säger jag aldrig dessa saker till henne.. Eller till någon. Det håller jag inom mig. Men jag använder dom ändå som skäl. När jag talar med mig själv. När jag resonerar i mig själv hurvidare jag ska vara med tjejen eller inte. Är rumpan verkligen perfekt? Brösten då? Luktar hon inte lite svett? Vad konstigt hon kysser?! Är hon inte lite korkad? Har hon för mkt smink? Är hon för blyg? Är hon inte lite tjock trots allt? Hur är hennes familj egentligen? Ja, ni fattar vinken. Det är sjukligt. Jag blir på ett ögonblick världens kräsnaste och omognaste människa. Barar för att liksom...
Nöjdheten och mättheten kombinerat med att jag aldrig fattar vad tjejen i fråga gör med mig gör att alla små romanser jag faktiskt skaffar mig dör ut rätt snabbt. Jag vill ju jaga. Jag vill ju kämpa. Jag vill ju kriga. Jag är en sån. Jag är en sån som blir otaggad när jag fått det jag vill ha. Då är man liksom nöjd. Mätt. Färdig. Uppdraget är avklarat då. Det låter sjukt men jag tror väldigt många killar och tjejer resonerar likadant.. Att man lever och brinner för själva jakten. När man sen fått de man vill ha - Ja, då är det inte särskilt kul längre. Det kombinerat med att jag aldrig fattar vad tjejen i fråga ser i mig gör att allt i romansväg i mitt liv allt som oftast går över innan de ens börjar. Jag hinner aldrig ge mig in i ett seriöst förhållande just för att jag förstör de så briljant innan de ens börjat... Jag är expert på det.
Vet ni varför jag i grund och botten är med i tjejer? Bekräftelse. Det är i princip bara det. Jag vill känna att jag räcker till. Jag vill känna att dom vill ha mig. Att dom behöver mig. Jag vill känna mig fin. Omtyckt. För mig är sex ofta längre inte en njutning. Det är mera nästan som ett tvångsbehov. Och en efterföljande lättnad när det är klart. Detta gäller självklart inte alltid.. Absolut inte. Men ändå ofta. För när jag dricker så blir det lite tvångsmässigt att jag måste ha sex. Jag blir besviken på mig själv om jag vaknar ensam. Jag känner mig då istället riktigt dålig, ful, äcklig och helt ovärdig. Jag skäms nästan lite. Fattar ni? Jag känner mig liksom dålig. Misslyckad. Jag måste känna att någon vill ha mig. Att någon behöver mig. Mitt totalt sargade självförtroende andas så. Det är som en dålig skräckfilm. Det är som att jag dör - om jag inte får känna att någon vill ha mig. Att jag duger. Att jag är värdig. Någonting. Det är helt sjukt.
Avslutningsvis...
Varför ska man egentligen aim for the stars? Varför har man så höga krav? Vad har jag för rätt att vara det egentligen? Varför är man så ytlig? Emil bloggade väldigt intressant om detta här om dagen. Han hävdar att det är ett väldigt vanligt fenomen att just killar söker tjejer som är snyggare än dom själva. Att det är vanligare att killar gör på detta sätt än att tjejer gör så gentemot killar. Och jag är fan beredd att hålla med honom där.
För ärligt talat.. hur ofta ser man en snygg tjej med en ful kille? Ganska ofta. Hur ofta ser man en snygg kille med en ful tjej? Aldrig.
Think about it.
Samtliga av dessa bilder är tagna i Lördags..
Söndag
Det blir riktigt tidig läggning idag så man är pigg and fresh på jobbet i morgon. Big importent week coming up. Mkt som händer. Roligt, spänt och självklart ganska nervöst. Men mest bara jävligt intressant och spännande.
Tusen tack till alla fina små söta sms som ramlat in under helgen från föräldrar.
Betyder otroligt mycket ska ni veta. Många kramar till er alla.
A storm coming up.
Jag har aldrig bett om något krig. Tro mig. Det var det sista jag ville. Men som ni har agerat under denna vecka är fullständigt oacceptabelt. Det är beyond oacceptabelt. Det är bara pinsamt, otroligt fegt och så fullständigt idiotiskt. Och med tanke på hur ledsen, arg och orättvist behandlad jag känner mig så kanske ni borde tänkt er för. För nu får ni det. Ni har öppnat eld. Och jag svarar. Hoppas ni är nöjda.
Massvis med föräldrar har visat sitt stöd under dagen med både mail, samtal, sms men även face to face. Plus att nya tidningar har hört av sig. Fan.. Jag tror jag räknade upp till 6-7 föräldrar som visade sitt öppna stöd idag på jobbet. Jag är så otroligt tacksam för detta och alla era ord värmer något enormt. Det ska ni veta! Det som betyder mest är nog de föräldrar som kommer fram och berättar att dom faktiskt läst min blogg i flera månader - Och älskar den! Dom säger att dom skrattat med mig. Gråtit med mig. Känt med mig. I medgång och motgång. Dom hyllar mig alltså för det som min chef sparkade mig för! Och detta är helt sant! Hur sjukt är inte det? Det är fan helt fantastiskt! Jag blir så glad. Så stolt. Det bekräftar ju bara att jag haft rätt hela tiden i denna fråga. Att ni läsare som stöttat mig också haft rätt! Att jag inte gjort något fel! Att det inte varit något fel på min blogg! Att dom inte kunde göra så här! Alla föräldrar ser sånt som min chef uppenbarligen inte såg. Att vi alla varit unga någon gång. Jag älskar dessa föräldrar! Jag blir så stolt. Så tacksam. Ni är fan bäst. Nästan lika bra som era barn ;-) HÄR kan ni förresten läsa en förälder som skrivit om hela situation. Läs kommentarerna på inlägget. Man blir ju helt varm. Och det bör tilläggas att dessa små kommentarer är ingenting mot vad föräldrar kom fram och sa till mig på jobbet idag. Det är ingenting mot vad som står i mailen jag fått. Då förstår ni ungefär hur föräldrar reagerat på detta... Vilket stöd man fått.. Det finns bara ett ord: Fantastiskt!
Så nu sticker jag till Örebro över helgen. Jag, Johan och Leo drar på Road Trip om en timme. Jag behöver koppla bort allt. Men vet ni vad? Alla föräldrar, journalister, chefer och kommunmänniskor... Ni når mig på nummer 0737-053775.
Hoppas ni har en trevlig helg nu.
Sorg.
Kärlek.
Tacka gudarna för web cam!
...man ska ju ta sig hem också.
Det knasigaste med detta? Det faktum att jag betalade 20 gånger mer för ditresan än för hemresan. 20 gånger mer!! Ditresan kostade strax över 2000 kr nämligen... Det är helt jävla insane om man tänker på det. Men men... Förmodligen höjer dom väl priserna this time of year just för att folk förmodligen vill spendera Nyår i en storstad eller nåt..
Take a first class ticket out of my head.
Fan vad jag hatar att jag fortfarande tänker på dig now and then.
Svår fråga.
En tunnelbanemardröm.
Anyways... Jag tog med mig en liten hink med soppa från jobbet plus lite nybakt bröd. Och när man tar med sig mat från jobbet så blir det automatiskt lite pinsamt. En liten skam går över kroppen. Det är egentligen jättelöjligt, jag vet.. Men ändå. När man sitter där på bussen på väg mot Slussen.. och har en liten plasthink breve sig och en plastpåse med bröd i. Man känner sig bara jävligt fattig och luffig. Call me a geek men så känner jag iaf. Inte jättemycket.. Absolut inte. Men lite. Lite pinsamt. Lite fattigt.
Så jag satt där och ignorerade allt och alla hela vägen in till Slussen. Sen när jag skulle ta T-banan från Slussen sen så inser jag helt plötsligt att det är Torsdag! Och jag solade inte solarium förra Torsdagen.. Alltså gick det helt plötsligt upp för mig att jag måste sola idag. För ja, as you know så solar jag varannan Torsdag. Vet inte varför. Det har bara blivit en sån grej. Så jag klev av vid Medis och gick till mitt solarium. Sen när jag gick ut därifrån så luktade jag allt annat än glass och godis. Det blir ju lätt så. Man är ju inte precis so fresh and so clean efter ett solariumsbesök. Det vet ni som brukar sola...
Så när jag klev på T-banan igen så har jag alltså två skäl att skämmas. 1. Hinken och plastpåsen. 2. Jag stinker ordagrant bajs. Jag kliver ännu hårdare in i min egen värld och ökar volymen på iPoden till max. Allt för att kunna totalignorera precis ALLT som sker runtomkring mig. Alla människor. Jag går så hårt in i denna roll som ignorerare att jag fullständigt glömmer bort vilket T-bana jag sitter på. Jag ska ju mot Hagsätra. Morsan bor ju i Högdalen så jag ska ju ta T-banan mot Hagsätra! Och vilken tub sitter jag på? Jooo, den mot Skarpnäck. Och när märker jag detta? I FUCKING SKARPNÄCK! Jag lyckas alltså åka hela fucking vägen ut till Skarpnäck utan att märka det. Jag är så inne i min musik. Jag är så inne i facebook på iPhonen. Jag är så inne i min värld. Så helt plötsligt märker jag att ALLA människor går ut ur vagnen... först DÅ tittar jag upp och ser att det står "Skarpnäck - Slutstation - Avstigning för samtliga passagerare" ovanför mig.
Hur snygg tror ni att jag kände mig vid detta tillfälle? Hur lyckad? Hur glad? Hur cp-skadad? Vad fan skulle jag göra? Ja, vad fan kunde jag egentligen göra? Inte mkt... Jag fick helt enkelt åka hela vägen tillbaka till Gullmarsplan för att byta till Tuben mot Hagsätra. Och det bör tilläggas att mammas hemhållplats Högdalen inte precis är jättenära. Det är två hållplatser innan slutstationen Hagsätra. Så det blev ett jäääävla åkande ska jag säga er! I det där svettiga fattiga skick som jag var/är i!
NU kom jag liksom innanför dörren hemma! Jag som slutade jobba 16.30...
Dusch nu kanske?
Kära läsare.
Någon/några av er läsare som bor i Örebro eller i närheten av Örebro?
SVARA!
En av alla dessa Sunny Beach-damer var på besök i Sthlm här om helgen. Söta Helena från Norrland. Hon skulle på Pinkkonsert och passade i samma veva på att hooka upp med mig. Uppskattas. Varför jag ville lägga upp denna bild beror främst på att jag tycker den var väldigt fin. Både på mig och på henne. Så det så :)
Nej, nu tycker jag minsann att jag bloggat både bra, duktigt och flitigt i afton.
And that´s why i say bye for now and wish you all a good night.
London över nyår!
LYCKA!
Hej Hjärnsläpp. Konversation mellan mig och mor.
Jag: "Mamma. Hur säger man flygplats på engelska? Plane Station?"
Mamma: "Nej Nemo. Air Port"
Snyggt gissat Nemo.
Citat min moder.
"Nemo! Du är född på Skånegatan! Finaste delen av Södermalm. Mitt på vardagsrumsgolvet är du född! Har du bloggat om det någon gång va? Det måste du ju göra! Hur många av dina läsare kan vara födda hemma?"
And she goes on:
"Det var ju en väldigt normal förlossning.. Förutom att du satt kvar med huvudet ett tag.. Innan kroppen kom.. Så folk blev rädda och började ringa efter ambulans.. Vad dom nu skulle kunna göra. För vad fan kan Ambulansgubbar göra när huvudet redan är ute? Du hann ju liksom komma ut innan dom kom till platsen! Så det var onödigt att någon ringde! Det var ju bara en ganska slarvigt planerad hemförlossning helt enkelt..Vet du vad jag lärde mig av denna förlossning Nemo? Jag lärde mig att nästa gång jag födde barn så skulle jag vara helt ostörd. "
Hah!
Tror ni att ni kan fucka med mig?
You´re going down!
När man börjar inse saker...
Vad som också slog mig precis är att jag är arbetslös från och med 23:e December. Det slog mig precis på riktigt. Och det var fan ingen munter känsla. Det känns allt annat än roligt. Jag sitter liksom på en del fasta månadsutgifter trots allt.. Så jag MÅSTE skaffa mig ett nytt kneg. Det blir helt enkelt till att börja om från noll. Söka massa jobb. Eller ska jag hoppa på säljjobbet hos sköningen Nikki? Jag vet inte. Är lite liiite sugen på det. Det kan jag inte förneka. Mest för att Nikki är en så grymt skön tjej och en skönare chef än henne kan man fan inte få! Men mår jag tillräckligt bra för att eventsälja just nu? Är jag inte för deppig för sånt just i detta nu? Jag vet inte. Time will tell...
Jag fick ett samtal som gjorde mig glad.
Kul. Nervöst. You name it. Håll tummarna för mig nu.
New years in London?
Mina älskade brittiska bröder häller öl på mig under reunion i höstas <3
Nemo hävdar...
Anser ni att detta är sant eller falskt?
Division 2 nästa...
Hårt mot hårt?
Moving slowly.
Hiphopklass + Hemskt eller roligt klipp. Avgör själva.
Det tyngsta är fan 6.45 in i det andra klippet. Lorentz är ju inte otung. Där måste vi fan vara överrens! Avslutar med något som både förmodligen och förhoppningsvis kan underhålla (?) och glädja (?) alla där ute och inte bara hiphopfans.. Eller så är det bara helt fruktansvärt och otroligt smaklöst. Avgör själva.. Jag måste nog ärligt talat rösta på det sistnämnda dock.. Smaka på denna:
Bra blogg Nemo.
Ciao.
No one knows me but they know my name
Fy fan vad jag är nervös i detta nu!
Vet ni vad saknad är? Vet ni vad längtan är?
E hävdar...
Är det så? Så kan det väl inte vara? Va va va?
Vad en människa är redo att offra...
Laga en trasig
Kriga genom processen
Lugna den oroade
Slipa diamanten
Sjukt ointressant men ändå sjukt anmärkningsvärt.
Höjden av snålhet samt höjden av dålig service.
Jag och mina bröder beställde samma sak. Ett mixgrillspett med klyftpotatis. Tre olika spätt skulle man få. En med kyckling, en med biff och en med lamm. När våra måltider var klara så kom dom in med det men det saknades ett spett på min tallrik. Mina bröder hade fått alla sina 3 spett men på min tallrik var det bara 2 stycken spett. Då säger servitören att den tredje snart kommer... Jag tycker det hela känns väldigt märkligt och oproffisigt. Brukar man inte lämna all mat på en gång? När allas är klart? Hmm..Nåväl. Jag väntar 5-10 minuter och då kommer servitören tillbaka.. Med spettet..i HANDEN! Han bär alltså mitt sista spett i handen och hänger sedan över min axel och lägger det på min tallrik..
Är detta det ultimata beteendet för en restaurang i dessa influensatider? Inte riktigt va?
Ett steg framåt, två steg tillbaka.
Back to stay!
Jag har raderat hela min historia. Alla mina tidigare inlägg. Ja, det är sant. Hela min blogg är nu borta. Allt allt allt. Alla hundratals, tusentals inlägg är gone. Back to basic. Både för bloggens utseende och för skrivandet i sig. Jag börjar helt enkelt om från noll. Raderar hela mitt förflutna. Det har orsakat för mkt skit för mig. Så nu kör vi om from scratch. Nytändning. Nystart. Men det viktigaste är väl ändå följande faktum. Jag är tillbaka. Tillbaka för att stanna.
Och jag kommer aldrig att sluta blogga.
För jag älskar det här.
Och jag älskar er.
Jag kommer blogga vidare. Aktivt, självklart. Kanske blir dock bloggen lite mildare nu. Kanske lite opersonligare. Förmodligen med det också lite tråkigare och eventuellt en sämre läsning. Sämre underhållning för er människor som älskade den extrema varianten av mig. Men det spelar ingen roll. Fine om jag torskar 100-200 läsare. Må så vara. För detta gör jag, tro det eller ej, mest för min egen skull. Jag saknar skrivandet. Som fan. Let´s just leave it there.
Förresten. Någon som är bra på html? Jag vill nämligen ha ett helt nytt och fräsht utseende på bloggen! Någon som har lust och tid att hjälpa mig? All hjälp uppskattas något enormt! Hör av er på mailen eller facebook eller droppa bara en kommentar här vettja! :) Så kan vi komma överrens om något på msn typ...
För att hjälpa tillbaka alla mina gamla läsare hit får ni mer än gärna tipsa i era egna bloggar om att jag börjat blogga igen. Bara typ påpeka att jag börjat igen.. Om ni vet själva att ni har läsare som också brukade läsa min blogg förut. Har ju trots allt haft bloggen stängd/lösenordsskyddad hela veckan typ...
Om ett tag kommer jag byta domän också. För att göra bloggen lite opersonligare. Jag har gjort en ansökan efter det softaste namnet på en blogg man kan ha. Jag väntar på svar från blogg.se-folket. Får jag den domänen blir jag en lycklig man. Men det tar vi då. Än så länge huserar vi kvar här.
Välkomna tillbaka mina vänner :)
I´m back! Sprid ordet!