Be a part of my mind.
Om vi exempelvis säger att jag väljer mellan två tjejer som jag vet båda vill ha mig... Så anser jag att tjej 1 är den snyggare tjejen av de två. Men mina polare hävdar att tjej 2 är snyggare. Då tar jag tjej 2. Det är sant. Och ja, det säger väl allt liksom... Mina vänners ord väger tyngre än mina egna. Så jävla skev är jag. Så mycket bryr jag mig om vad andra tycker och tänker. Det är fan skadat.
Hade jag varit helt säker på mig själv och i mig själv så hade jag inte behövt höra sånt från andra. Då hade jag litat på mig själv och min egen åsikt. Men jag är sjuk när det kommer till sånt här. Så ynklig. Så osäker. Så liten. Det är fan extremt och ja...bara sorgligt och tragiskt.
En annan sak som också är helt sjuk är hur jag typ letar fel på tjejer jag är med. Jag är väldigt väldigt medveten om mig själv och att jag inte är någon pangkille. Det är typ det enda jag egentligen har. Självinsikt. Jag vet hur jag är. Jag vet vad jag är. Jag vet hur jag ser ut. Jag vet vilken klass jag tillhör.. Jag är nog snarare en strax under-medelkille.. Varken särskilt snygg eller ful. En 3-4:a från 1-10 liksom.. Kort sagt medioker liksom. Men ändå så letar jag fel på tjejer jag är med. Även om jag är med en i mina ögon vrålsnygg tjej. Jag söker lite anledningar på varför jag inte ska vara med dom. Vem är perfekt liksom? Hur kan jag göra så? Vem är jag att tro att jag kan ha rätt till de?
Kanske är det för att jag omedvetet är så himla säker på att dom bara KAN vara med mig om dom har massa svagheter. Jag kan helt enkelt inte leva med sanningen att en jävligt fin och bra tjej kan vilja vara med mig. Kanske är min självkänsla så totalt jävla bortblåst, trasig och rubbat att jag helt enkelt på fullaste allvar tror att alla tjejer som är med mig - är dåliga tjejer på ett eller annat sätt. Att dom har massa undangömda osynliga skelett begravda. Att dom bara är allmänt dåliga på något sätt eller fula. Eller att dom har någon baktanke med att vara med mig. Att dom är ute efter något. Utnyttja mig eller något... alternativt är mutade av mina polare (Ja. Vissa gånger har den tanken på allvar slagit mig också). Och allt detta måste ju bara bero på att jag rankar mig själv så himla lågt. Men shit alltså.. kan det verkligen vara så? Vore ju riktigt jävla skevt om det var så. Dock troligt att det kan vara så..
Så fort jag börjar bli lite seriösare med någon tjej blir det dessutom ännu värre.. Då letar jag verkligen fel. Då blir det så sjukt och uppenbart. Då vill jag verkligen hitta små svagheter som jag kan använda som skäl för att bryta upp allt. Varför ska jag bli seriös med en tjej liksom? Jag har ju redan fått henne! Jag har ju redan vunnit! Jag får panik.. Jag blir så rädd och osäker. Rädd för att känna efter förmodligen. Självklart säger jag aldrig dessa saker till henne.. Eller till någon. Det håller jag inom mig. Men jag använder dom ändå som skäl. När jag talar med mig själv. När jag resonerar i mig själv hurvidare jag ska vara med tjejen eller inte. Är rumpan verkligen perfekt? Brösten då? Luktar hon inte lite svett? Vad konstigt hon kysser?! Är hon inte lite korkad? Har hon för mkt smink? Är hon för blyg? Är hon inte lite tjock trots allt? Hur är hennes familj egentligen? Ja, ni fattar vinken. Det är sjukligt. Jag blir på ett ögonblick världens kräsnaste och omognaste människa. Barar för att liksom...
Nöjdheten och mättheten kombinerat med att jag aldrig fattar vad tjejen i fråga gör med mig gör att alla små romanser jag faktiskt skaffar mig dör ut rätt snabbt. Jag vill ju jaga. Jag vill ju kämpa. Jag vill ju kriga. Jag är en sån. Jag är en sån som blir otaggad när jag fått det jag vill ha. Då är man liksom nöjd. Mätt. Färdig. Uppdraget är avklarat då. Det låter sjukt men jag tror väldigt många killar och tjejer resonerar likadant.. Att man lever och brinner för själva jakten. När man sen fått de man vill ha - Ja, då är det inte särskilt kul längre. Det kombinerat med att jag aldrig fattar vad tjejen i fråga ser i mig gör att allt i romansväg i mitt liv allt som oftast går över innan de ens börjar. Jag hinner aldrig ge mig in i ett seriöst förhållande just för att jag förstör de så briljant innan de ens börjat... Jag är expert på det.
Vet ni varför jag i grund och botten är med i tjejer? Bekräftelse. Det är i princip bara det. Jag vill känna att jag räcker till. Jag vill känna att dom vill ha mig. Att dom behöver mig. Jag vill känna mig fin. Omtyckt. För mig är sex ofta längre inte en njutning. Det är mera nästan som ett tvångsbehov. Och en efterföljande lättnad när det är klart. Detta gäller självklart inte alltid.. Absolut inte. Men ändå ofta. För när jag dricker så blir det lite tvångsmässigt att jag måste ha sex. Jag blir besviken på mig själv om jag vaknar ensam. Jag känner mig då istället riktigt dålig, ful, äcklig och helt ovärdig. Jag skäms nästan lite. Fattar ni? Jag känner mig liksom dålig. Misslyckad. Jag måste känna att någon vill ha mig. Att någon behöver mig. Mitt totalt sargade självförtroende andas så. Det är som en dålig skräckfilm. Det är som att jag dör - om jag inte får känna att någon vill ha mig. Att jag duger. Att jag är värdig. Någonting. Det är helt sjukt.
Avslutningsvis...
Varför ska man egentligen aim for the stars? Varför har man så höga krav? Vad har jag för rätt att vara det egentligen? Varför är man så ytlig? Emil bloggade väldigt intressant om detta här om dagen. Han hävdar att det är ett väldigt vanligt fenomen att just killar söker tjejer som är snyggare än dom själva. Att det är vanligare att killar gör på detta sätt än att tjejer gör så gentemot killar. Och jag är fan beredd att hålla med honom där.
För ärligt talat.. hur ofta ser man en snygg tjej med en ful kille? Ganska ofta. Hur ofta ser man en snygg kille med en ful tjej? Aldrig.
Think about it.
Samtliga av dessa bilder är tagna i Lördags..
Känner precis igen mig i det där med att leta efter fel, kan iofs vara för att jag nyligen blev dumpad och då är det lätt att sätta exet på en piedestal. Nu börjar det dock släppa. Känner dock verkligen igen det där med att leta fel, och jävlar vad jag kan bli irriterad på mig själv över det...
i feel you väldigt mkt!
Du har ju konstaterat det här så många gånger nu. Jag hoppas verkligen att du tar tag i det och börjar jobba med det. Insikten har du ju! Det är så tråkigt att du slänger bort den varannan vecka bara. Upprättelse! Du är värd mer! Puss
på jennies toalett o dä :) kul att ni kom hit, tyckte det var riktigt skoj att träffa dig och dina två sköna vänner!
Prova med att starta daten utan att ha sex!
Lär känna henne innan du ens går så långt...då tror jag att du lättare får känslor för ngn samt att din självkänsla kommer ett steg längre.
Värt ett försök?
"För när jag dricker så blir det lite tvångsmässigt att jag måste ha sex. Jag blir besviken på mig själv om jag vaknar ensam"
--> Där är jag beredd att hålla med dig fullständigt.
Och ja, jakten är det roliga, sexet är en "bonus" Intresset svalnar ungefär samma sekund som man kommer. Trist, förjävligt men sant!
Har lite bråttom nu. Hinner inte läsa hela men hann med inledningen.. Jag håller med dig gällande kompisars åsikter.. Det är i 9/10 fall viktigare att mina polare tycker tjejen i fråga är snygg än vad jag själv tycker.. Jag kan bli så jävla osäker ibland på om en tjej är tillräckligt snygg eller inte.. Skitjobbigt. Men jag vill gärna gå runt med någon på stan och kunna vara stolt.. Känna att andra typ stör sig för att man gjort ett kap! :)
Må hända att det är omoget.. att man ska se folk för deras insida osv. Men det är lätt för fula att säga.. Jag själv hade mått psykiskt jävla piss om jag hade haft en ful flickvän oavsett hur jävla snäll och go hon är..
Vad hände med soft.blogg.se
Ångra mig :)
Vaaa.. var ju taggad på de namnet.
Aja.
Då tycker jag de är dags att snacka med någon HTML:are och fixa stilen på bloggen lite.
Och även göra så att alla dina rubriker på inläggen är gröna, som de var förut. Det gjorde något mer än bara var gröna, man förknippade det med sköna inlägg. Det skulle nog höja. Ciao.
Och hur mycket krydd var de i detta inlägg då? ;)
