Efter manga timmars tankande och overvagande svalde jag till slut min stolthet och valde min enda egentliga utvag... Jag ringde pappa... Jag bad honom fora over pengar till mitt konto. Men det var fett jobbigt. Jag ar redan skyldig honom pengar sedan tidigare. Jag kande mig sa pinsam.. Jag kande mig vardelos. Sa liten. Sa sjukt ovardig liksom. Jag som 22aring kan inte ens klara mig sjalv i ett annat land... Fy fan. Jag hade graten i halsen nar jag ringde honom. Han forde over pengar. Jag tog buss och tag till Matt som bor utanfor london... Tva timmar kommunalttrafik for att ta mig dit. Dom varsta och mest angestfyllda 2 timmarna i mitt liv troligen...

Nu ar jag hos Matt. Jag har nu ombokat min flight tills i overmorgon. Fredag kvall. Men i arlighetens namn ere ingen garanti att jag ens kommer hem da... Med tanke pa att vadrat har ska bli fortsatt risigt.. Och England ar sjukt kansliga for sno. Det sagar alla som bor har med. Sa fort det snoar blir hela landet paralyzerat och forlamat.. Ingenting fungerar som det ska nar det snoar.. Och nu ere lixom de varsta sno-ovadrat pa laaaang tid.. Sa nu galler det bara att halla tummarna. Att flighterna faktiskt gar pa Fredag... FUUUUCK! Jag vill egentligen bara hem. Nu. Det ar det enda jag tankar pa. Hem hem hem!! Jag har fan jobbintervju pa Fredag aswell som jag missar nu. Katastrof. Jag maste ringa dom och forklara. Skit!

Och Ryan air folket ar fan dumma i huvudet. Pa riktigt. Pinsamma ackliga javla lagprisforetag. Medans SAS och British airways och andra bra normala flygbolag fixar platser at sina passagerare pa andra flighter i sana har situationer... Ja, vet ni vad Ryan Air gor da? Dom skriker ut till sina passagerar "Flight is cancelled! U need to rebook your flight on internet!"

Och that's it. Inge mer. Ingen hjalp. Ingan omtanke. Ingenting. Javla idioter. Antar dom att folk har med sig en barbar dator med internettillgang till flygplatsen eller vada? Jag hade inge internet. Jag hade inga pengar. Vad forvantade dom sig att manniskor som jag skulle gora? Jag blev sa javla arg alltsa.. Sa sjukt javla arg och ledsen. Jag fick panik. Och jag har fan fortfarande en panikkansla i kroppen...Trots att saker o ting visserligen har ordnat sig... Jag sitter typ har och skakar nu. Jag vet inte vad jag ska gora, saga eller ta vagen. Jag vill bara harifran.. En JAVLA tur att pappa fanns till hands... Annars hade jag seriost gatt under. Ja, vad hade jag gjort om han inte funnits dar? Seriost? Gatt under? Jag hade inga pengar och inget internet att boka om min biljett med.. Ingenting. Vad hade jag egentligen gjort utan pappa? Och vad fan hade jag gjort om inte Matt bott utanfor London? Gatt under? Jag kan nog saga, utan att overdriva, att detta var en av dom varsta dagarna i mitt liv. Sliten, ynklig och helt javla forstord. Fy fan. Fy faaaaaaaan!