Shit vad jag sprang idag. Måste sprungit seriöst 7-8 km. Det var äckligt skönt efter men också äckligt jobbigt. Kändes som att jag skulle spy, dö och ramla ihop typ. I morgon bitti kör vi igen! Löpandet före jobbet är dock sjukligt tufft. Eller själva uppklivandet från sängen är det tunga. Man känner sig helt dum i huvudet som frivilligt går upp en timme tidigare för att löpa - INNAN JOBBET. Snooze-knappen är inte olockande asså... Men sen när man väl är ute i löparterrängen och musiken dunkar i ens öron.. Ja, då känns allting helt plötsligt helt okay igen! Ångesten byts mot stolthet och lättnad.

Sen efter jobbet vankas det Gym (Med gayen också förhoppningsvis om den filuren dyker upp?). Sen efter gymmet bär det av vidare mot Kvarnen/Jägarn. Det vankas ju nämligen seriepremiär för Hammarby i Superettan! Jag är nervös som ett jävla as om jag ska vara ärlig. Det känns som att starten är grymt avgörande för utgången av Bajens säsong. En bra start och vi kan lätt knulla skiten ur hela Superettan. Den truppen sitter vi nämligen på.. Men med en dålig start kommer allt förmodligen gå käpprätt åt helvette. Det kommer bli nervös, spänt och kris-snacket kommer komma igång. Så snälla rara underbara gud.. Låt oss få en bra start i morgon!

I övrigt så tänker jag köra dubbla träningspass varje dag hela veckan. Även Fredag. Det med basta! Måste ju vara snygg och smärt när det vankas finbesök i helgen :)