You.

Alltså antingen är det så att distansen gör att allt känns så mkt värre. Det faktum att man nu är flera hundra mil ifrån varann gör allt så jobbigt. Saknaden. Det faktum att man inte längre kan ses precis när man vill gör att känslorna blir så mkt starkare och jobbigare. Eller så är det så att man faktiskt verkligen får perspektiv på allting när man är såhär lågnt ifrån varann. Plötsligt förstår man alltihop. Man börjar inse hur mkt man verkligen känner och hur mkt man faktiskt egentligen betyder för varann. Jag tror precis som du att det är en blandning av det båda. Det är omöjligt att säga hur mkt vi betyder för varann. Det är omöjligt att säga om det en gång kommer att bli vi. Men vad som dock inte är omöjligt att säga är att jag saknar dig. Och jag verkligen verkligen tycker om dig. På riktigt.




Och jag tänker på dig. Nästan hela tiden.

Jag saknar dig. Mycket! Tycker att du kan komma hem, till mig nu! <3

vilken fin bild ;) undra vem som tagit den?

Fint skrivet :)